Shared by Beta Alfa
Johnny resonerar om fildelningens dilemman.
Man får ju trots allt fildela icke upphovsrättsskyddat material, även efter första april. Om jag till exempel gör en egen liten film med min kamera, då kan jag göra torrent av den och låta andra tanka ner den. Låt säga att jag gör en filmatisering av boken “Ben Hur”.
Den är skriven 1880, och bör därför vara public domain. Den blir rätt hyfsad, visar det sig. Jag sprider det glada budskapet att jag har gjort filmen, och att det går bra att uppsöka valfri torrenttracker och ladda ner den.
Folk gör det, för de vill se min film. Men det blir problem – folk laddar ner Metro-Goldwyn-Mayers version, den från 1959. Inte för att de vill det, men för att det blir så; antagligen har jag varit dålig på att tagga, märka eller beskriva min “Ben Hur” (hur man nu gör – jag har aldrig gjort en torrent).
Och det är det som är grejen. Om man laddar ner något och “åker dit”, men sedan hävdar att: - Den där ville jag inte ha, och när jag såg att jag hade råkat ladda ner en upphovsrättsskyddad grej, ja då slängde jag den direkt , kan någon då bevisa att man ljuger?
—
Läs även andra bloggares åsikter om torrenter, ipred, fildelning, uppsåt / ab, svd, exp, ssvd, dn
