Igår var jag i Oslo. Under dagen behövde jag kolla mail. Jag hittade ett kafé utanför centrum köpte en cortado och kopplade upp mig på någon grannes vänlighet. Detta har jag gjort på massor av resor till exempel Dubrovnik, Bombay, Ljubljana, Stockholm, San Francisco och London. Ibland har jag stått på parkeringsplatser ofta på kaféer, mest minnesvärd var i badkaret i Bombay – men aldrig betalt.
I gengäld har jag aldrig haft ett slutet nät i mitt eget hem. Jag inbillar mig att jag bjuder en ensam resenär kontakt med yttervärlden, hem, arbete och familj. Naturligtvis kanske det är någon snål granne som väljer att inte betala eget bredband men än så länge har jag inte märkt någon kvalitéskillnad.
Nu när IPRED träder ikraft imorgon måste jag fatta ett otrevligt beslut. Jag kan bli ansvarig för det som andra gör. Om andra väljer att öppet ladda ner på mitt nät, utan min vetskap, kan jag bli ansvarig för deras handlingar. Därför uppstår frågan om jag ska medvetet stänga mitt nät. Ganska enkelt val om fokus ligger enbart på mitt kommande ansvar men hur skall jag göra när jag reser?
När jag reser vill jag kunna koppla upp mig och kontakta hem, vänner och arbete. Men om jag stänger mina nät innebär inte detta att jag tycker det är ok om andra gör det? Resultatet blir en värld där hotellen kan ta saftigt betalt (och det gör de) för att kolla mail. En otrevlig världsbild.
Tagged: öppet, hotel, Ipred, nätverk, resande, trådlös, upphovsrätt, wifi 
