I morse när jag fick veta att humoristen Ulf Larsson var död försökte jag komma på när vi träffades och var. Var det på nån krog? Eller i tv-huset? För visst kände vi varandra?
Det gjorde vi inte. Vi har aldrig träffats. Vi har inte ens talat i telefon med varandra. Ändå tycker jag att vi var gamla polare. Likadant är det nog för många andra svenskar.
Det är stort. Då har man lyckats.
